Ulrika Marmfldt Lindgrens dikter

Ulrika Marmfeldt Lindgrens dikter

Vila

 

Jag vill sätta mig på klippan

där havet möter land

 

där sjögräset gungar i vattnets vågor 

och där 

salta stänk kan väta min hud 

 

Så nära

 

Sen ska jag sjunka ner i stenen och formas till sand emellan några klippor.

Då först då,

får jag sanningen framställd så som den är.

Jag kommer eftertänksamt tala med alltet.

Inga onödiga ord inga onödiga fraser.

 

 

Väckelse

 

Krispiga toner i morgondimman

skrapande fötter går över bron

 

Båtarna gnager mot bryggan

Tamparna slits isär

 

Klagande kattor i gryning

Kråmar och stryker sig mot allt

 

Hund motas tillbaka och gnyr

 

Ur dimman skönjs kanot glida

Ett årtag skimrar mot första solstrålen

 

 

Eldflugans sång

 

Mellan mig och himlen lyser

eldflugorna i natten

under välsignade bloss beställer jag

mitt elixir

 

Ett glas Chardonay med frostig imma

blir en oas för både dem och mig

himlavalvet bjuder in till tyngdlös 

dans

 

När eldflugan sjunger